Vintersportanläggningen Ombergsliden har anor tillbaka till de legendariskt stränga krigsvintrarna i början av 1940-talet. Dagens anläggning är modern, drivs helt och hållet av ideella krafter och kan till viss del nyttjas året runt.

I januari 1941 var hela Vättern isbelagd. Skid- och Friluftsfrämjandet i Vadstena röjde en backe och byggde en liten raststuga vid det som då kallades Tyskerydsskiftet.

Anläggningen i dag på samma plats, med en hänförande utsikt över Tåkernbygden, har Friluftsfrämjandets ideella krafter successivt satsat på sedan millennieskiftet.

Efter några dåliga vintrar funderade vi på två alternativ: lägga ner eller satsa, säger Tommy Johansson, driftsansvarig för skidanläggningen.

Det blev satsning. Man skrapade ihop de pengar som fanns och började rusta upp, vilket fick en växande skara sponsorer att ställa upp med mera pengar. I dag stöds Ombergsliden av uppåt 40 små och stora företag i och runt Vadstena.

Sponsorerna är, vid sidan av de totalt 180 personer som jobbar gratis på rullande schema, de viktigaste faktorerna för att hålla anläggningen i gång. Och det kan krävas nattarbete om snökanoner, liftar och pistmaskiner behöver servas.

Vintersäsongen startar i bästa fall redan vid luciatiden, annars annandag jul, eller om vintern är alltför mild, kanske en bit in i januari.

Det vi behöver är kyla under fyra dygn för att komma i gång, inte att det har fallit mycket snö, som många tror. Blir det minus tre, eller gärna kallare, så kan vi köra snökanonerna och få perfekt åksnö. Natursnö räknar vi inte med, det krävs alltför tjockt snötäcke för att det ska bli bra. Jag brukar säga att det tunna snötäcke du ser i trädgården är reklam för vår kanonsnö på berget, säger Tommy Johansson.

Under de 16-17 år som gått sedan man bestämde sig för att satsa på Ombergsliden har det alltså blivit fyra snökanoner och en pistmaskin. Det finns skiduthyrning, som sköts av ett Mjölbyföretag; skidskola för såväl barn, vuxna nybörjare som mer vana utförsåkare. Man kan även undervisas i en snowboardskola eller gå samman ett gäng och hyra en egen skidlärare. Företag kan numera också hyra hela anläggningen, för personal- eller kundevents, vilket brukar ske cirka åtta gånger per säsong.

Det finns också en trekilometersslinga för den som vill åka på längden.

Raststugan, i dag kallad ”mountain lodge” uppe i backen har genomgått en stor renovering. Här är vintertid kafé, och dessutom kan man hyra rum. I stugans källarplan finns 16 sängplatser, fördelade på fyra rum. Det finns en enkel ”svit”, ett dubbelrum och rum med våningssängar. Stugan hyrs ut året om.

Den är populär att hyra för företagsevent och privata fester, berättar Linda Staaf, ordförande för Vadstena lokalavdelning av Friluftsfrämjandet.

Men backarna är ju det centrala. Två nedfarter, längsta åket är 410 meter, lilla backen mäter 240 meter och fallhöjden är maximalt 72 meter. En släplift och en replift.

Anläggningen är på vintern öppen helger och onsdagskvällar, om vädrets makter är på rätt humör.

Vi ville gärna ha öppet mer, men det är svårt när man måste förlita sig på ideella krafter, säger Tommy och Linda.

Högsäsongen på Ombergsliden är jullovet.

Då vill folk testa julklappsskidorna och värma upp inför fjällresorna, säger Linda.

Sportlovet är det också fart på verksamheten, med sådant som disco i backen.

För sex år sedan gick det inte att öppna Ombergsliden, vintern kom aldrig i gång.

Men de senast sex åren har vi haft bra fart på anläggningen, säger Tommy Johansson.

Text Per Carlsson. Foto Teknomedia.
Publicerad i magasinet Nyfiken på Vadstena nr 2, 2017.