Knypplingen uppmärksammas i Vadstena 2025
Knyppling är ständigt närvarande i Vadstena, för den som är uppmärksam finns fysiska spår på flera platser. Med stolthet uppmärksammas detta immateriella kulturarv som under historien bidragit till Vadstenas utveckling och som i allra högsta grad är ett levande kulturarv än idag. 2025 vill vi synliggöra knypplingens historiska spår, men också hur det ser ut idag och in i framtiden.
Installationen Knyppeldynan och mönstret Blåsippor på Storgatans dagvattenrännan är dagliga påminnelser. Även Rådhustorget har fått spetsmönster i sin nya plattläggning och på sin belysningsarmatur.
Vårt immateriella kulturarv
Knyppling är en tradition som har gått i arv från generation till generation och blivit en del av vårt immateriella kulturarv. Immateriella kulturarvet är en term som används för att beskriva levande traditioner, uttryck, kunskaper och färdigheter som är en del av ett samhälles kulturella identitet. Till skillnad från materiella kulturarv, som kan vara fysiska saker eller platser, innehåller det immateriella kulturarvet sådant som inte går att ta på, till exempel hantverkstekniker, musikaliska uttryck, dansformer, ceremonier, språk, och muntliga berättelser. Det immateriella kulturarvet är något som överförs från generation till generation genom sociala gemenskaper och sammanhang. Det är ofta en levande och föränderlig del av ett samhälle och kan förändras och utvecklas över tid. Bevarandet och skyddet av det immateriella kulturarvet är viktigt för att upprätthålla kulturell mångfald och skapa förståelse och respekt för olika kulturella traditioner och uttryck.
Vad är knyppling?
Knyppeldyna, pinnar, tråd och nålar är de redskap man behöver för att kunna framställa ett knypplat arbete oavsett format, färg eller storlek. Den klassiska knyppeltråden är av lin. Lintråden är stark och glänsande och låter sig formas på ett för knypplingen fördelaktigt sätt. Andra material kan vara silke, bomull eller ull.
Knypplingens grundläggande idé är att tråd uppspolad på knyppelpinnar sammanfogas – flätas – genom två olika rörelser. Dessa kallas korsning och vridning. De varieras på olika sätt och därigenom bildas olika slag och bottnar. På knyppeldynans rulle fäster man en pappmall med uppstuckna hål, som visar var nålar skall placeras. Det är en mönster-bunden metod.
Bottnar som förekommer i knypplingen är till exempel nålbotten, vävbotten, nätbotten, rosenbotten, brabantbotten och mandel.
Vadstenaknyppling utförs framför allt i Vadstena med omnejd, bland annat Fivelstad, Hagebyhöga, Motala, Orlunda, Rogslösa, Nässja och Väversunda. Vadstenaknyppling utövas även på flera håll i Sverige, bland annat Linköping och Göteborg. Kursverksamhet pågår runt om i hela Sverige, bland annat via studieförbund.
Verksamma aktörer i Vadstena
Aktörer som föreningen Svenska spetsar, föreningen Svenska Spetsars arkiv, Vadstena Spetsmuseum, Elsa Petersons Spetsaffär och Centrum för svensk knyppling i Vadstena för traditionen vidare idag.
Det finns en fin verksamhet för sexåringarna i Vadstena där alla barn i förskoleklass får testa på knyppling. Därefter finns det kurser för barn på Kulturskolan. Kursverksamhet för vuxna genomförs av Vadstena folkhögskola.
Det finns också verksamma konstnärer och hantverkare som inspireras av knyppelmotiven och spetsarna.
Utställningen Spetsar på slottet
Utställningen Spetsar på Slottet visas på Vadstena Slott lördag 28/6 – söndag 7/9 2025 och presenterar:
Ett antal olika tekniker som visar knypplingens historia och geografiska särart, resultatet av ett knyppelresidens samt ett projekt med barn och unga under temat ”Knyppla utifrån inspiration kring biologisk mångfald”.
Stora Knyppeldagen
På Stora Knyppeldagen den 27/6 visas knyppling på Vadstenas gator och torg. En tradition som pågått i många år.
Varmt välkommen med din anmälan till Stora Knyppeldagen – Här >>
Föreningen Svenska spetsar
Föreningen Svenska Spetsar (FSS) har butik vid Rådhuset och är medlem i Hemslöjden, en ideell organisation som i över hundra år arbetat med att visa värdet av det handgjorda skapandet.
Centrum för svensk knyppling i Vadstena
Centrum för svensk knyppling i Vadstena (CSKV) grundades 2020 och är en rikstäckande ideell förening öppen för alla med intresse för knyppling.
CSKV är ett forum för såväl nationellt som internationellt samarbete. Under Knyppelåret i Vadstena arrangerar de residens, utställning och projekt.
Historiken
I Vadstena förekom knyppling redan under 1600-talet. Det var dock inte förrän cirka 100 år senare som knypplingen omtalas i text. I reseberättelser från tiden beskrivs hur västgötaknallar köpt upp spetsar i Vadstena krigsmanshus. Konsten att knyppla spred sig sedan vidare till ett större geografiskt område.
När krigsmanshuset avvecklades förändrades verksamheten och blev mer organiserad. En spetsförläggare tillhandahöll mönster och garn och utgjorde länken mellan knypplerska och försäljning. Förutom spetsförläggare och knypplerskor fanns även så kallade spetsgångare, vilka samarbetade med förläggarna och skötte försäljningen. Dessa hade ofta sina speciella försäljningsrundor till Stockholm, till Dalarna, till Skåne och så vidare. Utöver dessa fanns det även de som ritade mönster.
Spetsknypplingen organiserades under 1800-talet som ett slags hemarbete med knypplerskor som fick betalt av spetsförläggaren för färdig spets per aln. Spetsarna såldes sedan av knallar över hela landet. Fram till början av 1900-talet var verksamheten stor och för många Vadstenabor kom knypplingen att bli en viktig inkomstkälla. Ofta var alla i familjen inblandade, kvinnor såväl som män och barn. Barnen hade ofta ett knyppelbeting att utföra varje dag. Det var inte ovanligt att bönderna knypplade på vintern och idkade jordbruk under sommarhalvåret.
Antalet personer som har knyppling som yrke har efter hand minskat. I dag finns knappt någon kvar som utövar knyppling som yrke. Detta kan jämföras med att det under 1800-talet varit en verksamhet som majoriteten av Vadstenas befolkning varit involverad i. De traditionella mönstren för Vadstena lever dock kvar.
Fick du hjälp av informationen på sidan?